Tungt styrkepass och 5000 meter Skierg

Godkväll. 

Nu så får jag sätta mig ner för att blogga en stund. Efter jobbet blev det träning, därefter packning av väskan och sedan middag. Det är väl träningen jag tänkte försöka återberätta för er. Cyklade till gymet i det eländiga snöovädret. Jag har aldrig varit med om mer svårcyklat före, bitvis går det knappt att komma framåt och stundtals så tar det tvärstopp. Det har blivit några svordomar under de två senaste dagarnas cyklande, dels för vädret, men också för FOLK SOM GÅR OCH CYKLAR MITT I CYKELBANAN UTAN ATT HÅLLA NÅGON SOM HELST UPPSIKT! Det kan reta gallfeber på mig som blir gubbsur och cyklar på min kant utan att väja. Att det ska vara så svårt med lite trafikvett på gång- och cykelbanor!? 

Nåväl. Träning var det ju. 

Detta var mitt fjärde riktiga styrkepass sedan axeln hoppade ur led i mitten av oktober och för den som är uppmärksam så kan man se att jag smygökat vikterna i de flesta övningarna. Dels för att jag varit lite rädd för axeln, men också för att jag vill försöka bli lite starkare, nu är jag väl på gränsen till vad jag klarar rent styrkemässigt just nu i alla fall. 

Detta kördes: 

Lutande rodd 5x5 52,5 kilo
Marklyft 5x5 110 kilo
Bänkpress 5x5 77,5kilo
Enbenspress 5x5 90 kilo
Latsdrag 5x5 86 kilo
Chins med chrunch 3 x 6
Stakning på knä 3 x 8 64 kilo
Stakkast 3 x 8, 10 kilo
TRX i 15 minuter

Klarade precis av bänkpressen med nöd och näppe. Marklyften är tuffa dom också, men det är ju inte helt omöjligt att klara vikterna, så där kan jag nog bygga vidare lite. Tanken är att dra ner på lite set och repetitioner närmare tävlingarna, kanske också kliva på mer med explosiv styrka, vi får se. 

När styrkan var klar så stod det SkiErg på mitt program. Först var tanken att köra 15 minuter i lagom takt, därefter fick jag en idé om att köra 5000 meter. Målet var att inte ta ut mig alltför mycket och att klara under 19 minuter, tyckte det lät som en halvsvår uppgift. Räknade ut att jag skulle hålla mig under 1,54 min/500 meter för att klara det och det gick ju bra faktiskt. Tiden landade på 18,48,9, med kilometertiderna: 3,47,1 - 3,46,9 - 3,46,0 - 3,45,8 - 3,43,2. Nu var det inte på något sätt en maxning, skulle säga zon I3 om vi tänker oss hur norrmännen använder sig av sina zoner. Alltså låg AIII i upplevd ansträngning. Motståndet var 10, snittpulsen 164 och maxpulsen 179, enligt pulsklockan.

Bevis: