Ett litet minspel på Alfons får inleda denna bloggsöndag. Ja, Alfons kan ju en del miner, mestadels sura, likt den undre. Men på den senaste tiden har han även lärt sig att le, om än väldigt sällan. De tre första bilderna är tagna i samband med ett leende. Med bra fantasi så kan nog även ni se det.
Idag har vi alla i Sverige tjänat en timme. Det är ju vintertid, eller normaltid nu. Klockan ställs tillbaka en timme. Ännu mer bedrövligt mörkt på eftermiddagarna alltså. Är det något jag skulle få bestämma så skulle jag avskaffa detta och endast ha sommartid året om, eller normaltid om man måste.
Snart väntar en promenad med Alfons, Amanda, Boss och mormor. Solen skiner ute så det blir trevligt. Därefter så väntar en kortare sväng på gymet för rehabilitering av axeln.
Det väntar nu en ledig vecka för herr Steen, endast ett möte på jobbet imorgon förmiddag står på planen. Amanda ska jobba desto mer, så jag ska ta hand om Alfons, men även träna. Träffade en granne här i byn igår som är gammal idrottare som berättade om sina problem med axlarna, han hade vid ett oräkneligt antal gånger fått dom ur led och även opererat den ena. Han tyckte jag kunde börja åka skidor nu utan att det ska bli något problem, så jag kommer testa det mot slutet av veckan. Något gympass till först bara. Och jag som lever & verkar i den nedre underklassen måste ju sälja av grejer och ta ett lån för att ha råd att åka skidor på Lugnet. Tufft liv jag lever alltså. Den där Nasdaq har ju alla mina kulor..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar