Ledighetskommittén

En tandborstande dalmas

Hello, hello. 

Sakta men säkert så närmar vi oss helgen, och därefter jullov. Sällan har jag längtat så mycket. Sliten mentalt av jobbandet. Behöver ett break där jag kan fokusera på  annat, såsom träning, Amanda och mig själv. Nu finns inte tiden eller energin till att göra det i den mån jag vill. Men det ska nog vända. Jag tror och hoppas det i alla fall! Kämpa Adam. 

Idag så bjuds vi på soligt väder och ganska många minusgrader. Hade så gärna gett mig ut och tränat nu. Kunnat få träna i dagsljus, använda solbrillor och njuta av solen. Det längtar jag efter. Brillorna ligger ju bara och samlar damm nu när jag alltid får träna ensam i mörker. Åkte och funderade på det igår faktiskt. Det är ju bara brillor med genomskinlig, eller fotokromatisk lins som funkar just nu för oss arbetare som drar det tunga lasset. Annat är det för den arbetsskygga ledighetskommittén som i princip alla skidåkare tillhör, där är behovet av solbrillor stort! Ångrar mig att jag inte utnyttjade tiden bättre och tränade mer då jag var med i samma kommitté.. 

Idag är det intervalldag för undertecknad. Som vanligt kan jag se fram emot ett "romantiskt" ensampass. Funderade en del fram och tillbaka igår hur jag skulle göra med passet. Jag vill ju hålla i elghufsen för hjärtat och syreupptagets skull, trots att det är ett snötäckt landskap. Men jag behöver också köra fart med skidor på fötterna. Dock är inte de långa spåren överdrivet bra för det ändamålet än. Så jag bestämde mig för att köra en kombination av de båda idag. Tänker att jag tar bilen upp till Lugnet när jag slutat jobbet i eftermiddag, börjar med lite kortare elghufsintervaller, kliver sen i skidorna och kör lite längre trösklar stakning. Det blir nog bra!