Dålig sömn, snack med sig själv och träningssällskap

God förmiddag. 

Sliten idag. La mig i tid igår, men kunde inte somna. Klockan gick, det var varmt som skräcken och min kropp vägrade helt enkelt att somna. Det blev på sin höjd två eller tre timmars sömn inatt. Inte någon höjdare. Tur då att det för eleverna är friluftsdag idag och att min elev likt jag var trött, så medan denne satt och vilade med en bok så lyckades jag slumra till en halvtimme ungefär, så nu är jag mycket piggare! Jag (alla) behöver verkligen sömn för att fungera och må bra. 

Igår var jag nöjd med mitt träningspass ju. Vissa dagar kan det ju bara vara att kliva in och genomföra det. Men nästan alltid då kräver det att man verkligen har fokus och ett "bra snack" med sig självt. Många gånger när jag kör intervaller och i detta fallet SkiErg så försöker jag hela tiden sätta upp små delmål i intervallerna, i blocken och så vidare. Bland annat så räknar jag stavtag eller steg. Jag brukar också tänka att "bara jag tar mig till hälften så är det snart klart". Brukar också peppa mig själv med att jag klarar detta, du är stark Adam och så vidare. Ser nog lite konstigt ur när jag står vid SkiErgen inne på gymet, flåsar som ett as, hörlurar på och mumlar: "kom igen nu". Man är ju inte direkt frisk som människa om man håller på med kondiionsidrott på högre nivå än att "ta sig igenom klassikern". 

Idag har jag tre timmar löpning på mitt program. Ingen verkar vilja träna med mig, eller så är det ingen som tränar längre? Eller jo, det är det ju förvisso, men alla är ju antingen miljonärer eller heltidsproffs av skidåkarna här i Falun och kan således träna på förmiddagarna. Så jag får väl ge mig ut själv idag igen. Som vanligt så sticker jag ut klockan 15,45 - 16,00 från Britsarvet, hade gärna haft sällskap. För att löpa ensam i skogen när det är sol är mitt värsta, för jag är så jävla ormrädd. Så jag är en aning anpassningsbar här.