Jobbet på skolan är riktigt kul. Men ibland är det väldigt högljutt och svårt att få eleverna att lyssna på mig. Det kan vara lite påfrestande ibland, just i situationen tänker jag inte speciellt på det, men mellan mina lektioner när jag går till lärarrummet och det blir tyst så kan jag bli helt apatisk i flera minuter.
När jag sedan åkt från skolan direkt ut till hygget nu de två senaste dagarna och fått lyssna till enbart tystnaden och se den vackra naturen, då är inte ens plantsättning jobbigt längre. Har de båda dagarna spatserat tillbaka till bilen, nynnandes i solnedgången. Det hör fan inte till vanligheterna.
Jag känner mig väldigt nöjd med mig själv när jag jobbar så här mycket. 27 timmar på två dygn är ju okej. Om jag hade kunnat komma på någon vettig affärsidé eller något smart att göra på min firma i framtiden, så hade jag ju med lätthet kunnat bränna av sådana här dödsdagar, utan bekymmer.
Tog några bilder under gårdagens ensamnjutning i skogen:
