Farbrorn med ryggen

Var och hälsade på brorsonen Texas igår och fick mat, tack för det! 

Idag ska jag väl förbereda för morgondagens uppfärd till Bruksvallarna med DSA. Väskan ska packas, skidor ska förberedas, det ska handlas en massa jävla mat och så vidare. Stress, måsten och hets, hit och dit. 

Det kommer bli ett läger med lite andra mål än att dunka ner timmar i en träningsdagbok. Målet med detta läger är att få skidvana, att komma igång så smått med träningen och att försöka samla energi inför kommande drabbningar. Visst, de senaste dagarna har inte varit optimala i min uppladdning, jag är en aning orolig, men jag ska göra det jag kan nu och framåt för att så småningom komma i form och göra bra ifrån mig. Någonstans därinne i mig så finns det ju någon form av skidåkare som i rätt sinnesslag kan matcha ganska många i alla fall. 

Jag kommer också nöta på med de mindre roliga övningarna för ryggen och promenera lätt idag. Tycker peppar, peppar att ryggen blir lite, lite bättre. Men efter att ha ägnat ett antal timmar åt rehabilitering de senaste dagarna, ätit en kartong med Ipren + Alvedon och smort otaliga ml salvor på ryggen så vore det väl fan om det inte skulle släppa någon gång! 

Vad mer kan jag förtälja? Är fortsatt rätt så less och bitter, så där behöver ni inte bekymra er så mycket.